större läsbar bildMittuppslag i Norrtälje Tidning 26 maj, av Margaretha Levin. Fotograf: Anders Sjöberg
Boken utspelar sig till större delen i Grisslehamn som ligger i just Norrtälje kommun. Många miljöer och även karaktärer är tagna från Stockholms norra skärgård, eller Roslagen som det egentligen heter.
Som av en händelse var det till Grisslehamn författaren Albert Engström bjöd in sina vänner Anders Zorn o August Strindberg till säljakt eller ålfiske med efterförljande bastu och en klar. Wilhelm Moberg skrev några av sina bästa böcker här ute och här sitter jag nu med detta ok tungt vägande på mina axlar! Skämt åsido — jag jämför mig förstås inte med såna storheter men vem vet om 20 år när jag lärt mig skriva ordentligt 😉 …
Det är ingen lätt uppgift för en debuterande författare på ett mindre förlag att nå ut i Sveriges landsbygd. Precis som min förläggare beskrev i en debattartikel i SvD för någon vecka sedan, är Internet-bokhandeln den enda kanal där det råder någorlunda ”rättvis” konkurrens, oavsett plattform. Och, där ligger vi faktiskt fortfarande på topplistorna insprängda bland tungviktarna. Gissa därför om jag blev extra glad när jag skulle bunkra upp på väg till landet och såg boken i pole-position på både ICA Grisslehamn och ICA Supermarket Älmsta. Fast det är klart, den senare ligger alldeles vid brofästet till Väddö, ön där Anton Modin och hans vänner har sin bas. Den plats där striden mot SSI utgår ifrån — en match på liv och död, bokstavligen! Modins barndomsvän som tipsar om den sänkta ubåten får här sina hundar brutalt dödade i tron om att konsekvenserna gynnar rikets säkerhet. Men oj, vad de bedrar sig! Harry Nuder och Anton Modin svär att de ska krossa SSI och en gång för alla besegra dess chef, Chris Loklinth, i en högst personlig vendetta!
Klart intressant artikel. Men om det nu är så att det ligger en sänkt ubåt på botten strax utanför territorialvattengränsen, värför har ingen sökt rätt på den? Inte minst ryssarna borde ju vilja hitta den om den nu var rysk! Om de hade sökt efter den hade vi sannolikt känt till det, eller!? Även Marinen borde väl söka efter bevis som håller tätt!
Kan inte annat än att sälla mig till ubåtstvivlarna tills jag sett något konkret, precis som du beskriver i boken! Varför inte en gång för alla ge oss något som otvivelaktigt bekräftar att det inte rör sig om minkar! Du som forskat så grundligt, ge oss något rejält så att tvivlarna skäms!
Komplex fråga!
Håller på att skriva på Spionen På FRAs efterförljare. Tills vidare; se mitt förra inlägg:
https://www.jallai.se/2010/05/okunskap-eller-brist…
Kom på något som är väldigt konkret sådär mitt i skrivandet; U-137. Det borde egentligen räcka, och jag tror att det inte spelar någon roll hur många bevis som läggs fram – tvivlarna finns alltid där. Det är just det som är vitsen med "tvivlare" – de tvivlar, vad du än säger! Men vi har även bottenspåren, även om analyserna av det i dagsläget är hemligstämplade. Därför går det inte att berätta vilken nation som gjort dem.
Regeringen och SSI har inga som helst behov av att visa upp några konkreta bevis. Det skulle bara sätta dem i en svår situation. Jag återkommer mer om det i bok 2. Se mer om DC-3:an under Catalinafliken på https://www.jallai.se. Lyssna speciellt på intervjun med Hans Hörlin, fyrvaktarsonen på Gotska Sandön.
AJ.