Soviet India Class submarine. Used for submarine rescue operations carrying to IRM amphibious reconnaissance vehicles; these are capable of travelling along the seabed on tracks as well as operating in the normal swimming mode. Two Indias were built, and deployed with the Northern and Pacific Fleets 1976-1994. (2 engines, 2 propellers, endurance 45 days, diving depth 300m, 2 periscopes, crew 94, speed 15 kt, dimensions l 106m x 9,7m x 10m). India Class are also believed to operate in support of Spetznaz special operations brigades. (Submarines of the world, Robert Jackson 2000, Amber Books)
Okunskap eller brist på insikt?
Känner att jag måste kommentera skribenterna Kadhammar och Mankells påståenden om att vi inte hade sovjetiska ubåtar i svenska vatten under det kalla kriget. Kadhammar i Aftonbladet 28/4 ”Nu vet vi att Lennart Bodström hade rätt och alla andra fel. De fientliga farkosterna var fantasifoster, fiskstim, dumpade kylskåp och propellerljud från en båt med spejande journalister. Ubåtshysterin var en masspsykos”.
och Mankell i Fokus nr 19 14/5. ”Den utgår ifrån ett av Olofs Palmes absolut värsta ögonblick i sitt politiska liv, det var när han i början av åttiotalet tvingades skicka en protestnot till Kreml om ubåtarna utanför Stockholm när han innerst inne visste att det inte fanns några ryska ubåtar”. Mankell menar istället att det var ubåtar från Nato.
Vi har alltså tre olika scenarier i ubåtsdebatten:
- Det var inga ubåtar överhuvudtaget, utan minkar och turbåtar (Kadhammar)
- Det var inte Warszawapaktsubåtar, utan istället Natoubåtar (Mankell)
- Det var Warszawapaktsubåtar (ubåtskommissionen SOU 1983:13)
Jag vet inte var nämnda skribenter fått sina uppgifter från men uppenbarligen har de inte forskat nämnvärt i rikets relevanta arkiv. Mankell skriver förvisso i förordet till sin bok Den orolige mannen att han forskat djupt i Krigsarkivet. All framgångsrik forskning kräver extremt tålamod och ett vaket öga, då mängden information ofta och ibland medvetet, döljer guldkornen i sanden. Fråga en som spenderat över tio år vaskande i statens olika arkiv!
Mankell säger följande om sin nya pjäs i senaste numret av Fokus:
Den utgår ifrån ett av Olof Palmes absolut värsta ögonblick i sitt politiska liv, det var när han i början av åttiotalet tvingades skicka en protestnot till Kreml om ubåtarna utanför Stockholm när han innerst inne visste att det inte fanns några ryska ubåtar.
Med all respekt, Mankell, men det du säger i Fokus-artikeln stämmer inte! Olof Palme visste mycket väl att det var Warszawapaktubåtar. Han fick nämligen se dokumentationen både från FRA och den svenska marinen. Även om signalspaningsinformationen fortfarande är hemligstämplad med hänsyn till främmande makt. Det är också anledningen till att ljudbanden från avlyssningen avmagnetiserades. Man ville inte avslöja anläggningens höga kvalitet med hänsyn till/på order av främmande makt som i detta fall var Nato.
Och Kadhammar! Det finns, för att ta ett av många exempel, tydlig dokumentation av bottenspår från ubåtar. Ett av dessa heter Grandinrapporten som även den är hemligstämplad och innehåller kartor med bottenspår i Hårsfjärden från en ubåtsincident (oktober 1982). Bottenspåren ligger på platser med känslig, utländsk avlyssningsutrustning vilket är anledningen till att rapporten inte avhemligats. I utdrag ur ÖB Lennart Ljungs hemliga dagböcker framgår tydligt att det inte var minkar som avsågs:
12 oktober 1982: Kl 21.00 kom CFst [chefen försvarsstaben Stefenson] hem till mig efter att ha besökt CM [chefen för marinen]. FOA:s provstation med bottenhydrofoner vid Mälsten anger hundraprocentig ubåtskontakt med avstånd ca 1000 m.
18 november 1982: [Angående Grandinrapporten] Det mest sensationella tycks vara att [amiral] Grandin på eget bevåg till Frankrike har överlämnat ett band av hydrofoninspelningar från Danziger Gatt. Den franska analysen förefaller att peka mot inte bara närvaron av en ubåt utan också att denna ubåt skulle vara sovjetisk. Det här är självfallet en utomordentligt både viktig och känslig punkt. Grandins franska kontakter kan naturligtvis ifrågasättas. Det kan också spekuleras i vilka konsekvenser som det får att fransmännen nu skulle känna till ett analysresultat utav detta slag. Det blir också intressant att se hur [ubåtsskydds] kommissionen kommer att hantera den här frågan. Jag har överenskommit med kommissionen att den Grandinska gruppen får ha en samlad redogörelse för sina utredningsresultat inför ÖB och kommissionen. Jag har personligen orienterat försvarsministern om det franska preliminära resultatet.
[…]
Palme hade opponerat sig mot att en utlämning av band hade skett på detta vis [ubåtsbandet till Frankrike]. Jag kan i princip instämma med Palmes uppfattning och beklagar att inte Grandin tog kontakt med mig innan den här åtgärden vidtogs.14 december 1982: [ÖB redogör för ett möte med statsminister Palme där han går igenom bottenundersökningarna från Hårsfjärden] Man har sett flera kölspår i områden där det tidigare funnits ubåtsindikationer. Utifrån dessa kölspår utgår det larvspår från mindre bandfordon. Analysen säger att den stora ubåten haft med sig de mindre fordonen som kunnat lösgöras från den större och göra turer på botten. Djupet på platserna har varierat mellan 30 och 40 meter. Bl a har de besökt marinens hydrofonbojar på botten. Spåren leder direkt fram till och sedan rakt från bojarna. Det finns också märken i stenar på botten efter larvbanden. De bottengående fordonen kan också flyta över botten och har sannolikt propeller som visat sig i bottenmärkena. På ett ställe har det hittats ett okänt metallföremål. Inga uppgifter om nationalitet ännu. [Materialet förevisades även Palme på sjökort och skisser. ÖB anser att detta är det slutliga beviset för undervattensaktivitet i området och han menar att man från Natos sida kommer att peka ut Sovjet som den skyldige vilket han meddelar Palme.]
20 maj 1983: [Det hade inte hittats några spår på botten i den sk Sundsvallsincidenten vilket ÖB meddelade på utrikesnämnden] Statsministern sa för sin del att han särskilt fäste sig vid att man inte hade några som helst upplysningar från signalspaningssidan som kunde ge ett intryck utav vilken nationalitet det var fråga om. Han menade att i Hårsfjärdenrapporten var det särskilt signalspaningsresultaten som hade imponerat på honom när det gällde att identifiera ubåtarna.
22 juni 1983: [ÖB kallad till statsministern som hade återkommit från en utlandsresa. Ulf Larsson var också närvarande] Palme ville orientera om ett uttalande som ryssen Arbatov hade gjort. Arbatov ingår ju i den s k Palme-kommissionen. Uppenbarligen hade Palme diskuterat ubåtsaffärerna i stora drag också med Arbatov. I varje fall hade Arbatov haft ett sammanträffande med den sovjetiske försvarsministern i Moskva, Ustinov. Försvarsministern, hade då förklarat att han nyss hade givit order om att några ytterligare sovjetiska ubåtsuppträdanden på svenskt område inte skulle genomföras. Enligt Arbatov skulle Ustinov av något skäl ha varit arg sedan han lämnat det här uttalandet. Det var också oklart om orsaken till ilskan.
Det här är bara ett axplock, bedömt 2-3% av alla uppgifter som talar för ubåtskränkningar från Warszawapakten. Utöver orsaken till att herrarna Mankell och Kadhammar uttalar sig tvärt emot detta är den intressantaste frågan varför vår egen ÖB och underrättelsetjänsten hemligstämplar all information som pekar mot Warszawapakten och Sovjet?
Jag får återkomma med svar om det. Under tiden, läs mer om ubåtar i Spionen på FRA.
Utdrag ur Överbefälhavare Lennart Ljungs hemliga dagbok från 14 december 1982 (Krigsarkivet). Klicka för större bild
Precis sådan här information som jag tycker är så oerhört intressant att få ta del av o läsa.
Även intressant att "de" börjar släppa loss sådan här information, jag väntar med spänning på övrig info som fortfarande hålls hemligt?!?
Jag kan varmt rek Emil Svenssons bok "Under den fridfulla ytan". Mycket intressanta fakta o händelser som tas upp av den gamla flottisten där, som samtidigt bekräftar det du säger här.
Släpp gärna fram mer sådan här information / dokument om du kan o får?!?
Jag har intervjuat flera ubåtsofficerare och dessa intervjuer kommer jag att presentera så småningom. Mkt intressant, lovar jag. Dessutom får jag hela tiden mängder av tips och vittnesmål vilka jag självklart sorterar för utvärdering och analys. Jättekul! AJ
Tja Anders, som jag tidigare sagt dig, är det viktigaste att läsa mellan raderna! Vad är det som respektive författare, (memoarer tex) eller politiker INTE skriver om. Där har man oftast svaret. Se gärna min bok, som du ju har läst: Den försvunne Terroristen. Beställs via alla internetbokhandlar. (Ursäkta att jag gör egenreklam, men jag anser att man just där ser hur det egentligen har gått till) Forskade själv elva år innan jag skrev boken…
Håller med Wolf. Det går att läsa mycket ur det oskrivna med lite erfarenhet. Även genom att jämföra olika uttalanden vilket Internet är ett utmärkt redskap för. Det är enklare idag att lägga "pusslet". Har själv suttit med blödande ögon i KB:s tidningsarkiv med både pungsvett och spänningshuvudvärk. AJ
Rubriken – troligen inget av det. Tänk istället på Platons grottliknelse, socialpsykologi (vi _är_ flockdjur), kognitiv dissonans och grunderna till att vi alla har tendenser till att legitimera det system vi lever under för att rättfärdiga oss själva. Det är inte heller fel att göra liknelser med religion för att tydliggöra, eftersom det är samma gamla mänskliga mekanismer.
Hej Steelneck. Intressant!
När jag forskade efter DC-3:an slog det mig att mycket av det som sades "där ute" inte var underbyggt, utan ibland rykten, myter eller ren desinformation. Det fanns tusen teorier om DC-3:an men bara en var sann. Det gäller att se skogen för all träden. Ibland är det lätt som när jag fick ut ÖB:s hemliga dagböcker, ibland svårare när FRA håller på sitt material med hänsyn till främmande makt. Men skam den som ger sig. AJ
… och det är inte du som gripits för brott mot rikets säkerhet i Göteborg idag?
Nej inte idag men kanske imorgon, he he. På sextiotalet räckte det att prenumerera på "fel tidning". AJ
Tack för alla engagerade kommentarer. Har författarhatten på ett slag men svarar förstås var & en efter ett par kapitel till… 😉
@ Cornucopia: Kan väl ändå avslöja att jag är på fri fot — än så länge!
Oerhört intressant diskussion om detta inlägg på Jallais Facebooksida: http://www.facebook.com/spionen.pa.FRA
Den 16 mars övervarade jag ett seminarium i ABF-huset på temat ”Har svenska folket förts bakom ljuset i ubåtsfrågan?”.
Medverkande var bl.a. Mathias Mossberg, huvudsekreterare i 2001 års ubåtsutredning och författare till boken ”I mörka vatten”.
Temat för diskussionerna kretsade givetvis kring de fantasifulla teser Mossberg torgför i sin bok, till vilken för övrigt Henning Mankell skrivit förordet. Inte helt ointressant var den spricka som – det diplomatiska språkbruket till trots – inte kunde döljas mellan Ekéus och hans gamle utredningssekreterare Mossberg.
Det är oerhört intressant att kunna konstatera den icke obetydliga glidning som skett inom ubåtsförnekelselobbyn under senare tid. Från ståndpunkten att det absolut inte skett några kränkningar av svenskt territorium av undervattensfarkoster hävdar nu även de mest ”Hard Core” förnekarna att så visst var fallet. Fast då givetvis utförda av ubåtar utsända av ondsinta Nato-nationer. Det var endast Lennart Bodström som – föga förvånande – fortsatt vidhöll sin gamla ståndpunkt.
Håller med. Deltog i ett liknande seminarium på ABF Sveavägen, tror det var år 2000. Samma sak igen med Lennart Bodström (far till Thomas) o Maj Wechselmann denna gång. Tror det har en ideologisk grund, vad man tror på. Men du har helt rätt; det är få om någon som vågar förneka ubåtskränkningarna idag med de bevis i form av exempelvis bottenspår som faktiskt finns. Frågan är när vi får se dem? Ex Grandinrapporten som jag beskriver i inlägget och som ÖB refererar till. Debatten lär fortsätta och det ät kul. Tack för ditt inlägg. Anders Jallai.
"Avsikten med denna bok är att, så långt
mina kunskaper och efterforskningar ger vid handen, un –
der lätta för de fria forskare som i framtiden skall sätta
punkt för denna för vårt samhälle tidvis så inflammerade
fråga."
Så säger förre ÖB Bengt Gustavsson i sin bok; "Sanningen om ubåtsfrågan" som i dagarna kommer ut på Santérus förlag.
Så här säger förlaget:
"Denna bok är det hittills bästa försöket att objektivt söka sanningen om
vad som hände och ett måste för den som vill ha kunskap om Sveriges moderna historia."
Ska bli mycket intressant att läsa…
Den boken ska jag också läsa. Tyvärr är inte ÖB Bengt Gustavsson den mest trovärdiga av ÖB:ar. Har haft en del indirekt kontakt med honom angående DC-3:an. Han tillhör "mörkarna" eller "herrarna i skuggan". Men låt oss se vad han har att säga. AJ
Håller med. Deltog i ett liknande seminarium på ABF Sveavägen, tror det var år 2000. Samma sak igen med Lennart Bodström (far till Thomas) o Maj Wechselmann denna gång. Tror det har en ideologisk grund, vad man tror på. Men du har helt rätt; det är få om någon som vågar förneka ubåtskränkningarna idag med de bevis i form av exempelvis bottenspår som faktiskt finns. Frågan är när vi får se dem? Ex Grandinrapporten som jag beskriver i inlägget och som ÖB refererar till. Debatten lär fortsätta och det är kul. Tack för ditt inlägg. Anders Jallai.
Hej Anders
I kväll skall jag läsa din bok, den verkar väldigt spännande.
Ang de två sovjetiska ubåtarna i India-klassen, vet man vart de befann sig under Hårsfjärden -82.
Jag har hört att båda dess ubåtar befann sig utanför Östersjön hösten -82.
Kan inte Sovjet ha haft fler ubåtar av denna typ stationerade i Östersjön och som inte var kända för oss.
Har man någon gång kunnat säkerställa förekomsten av ubåtar i India-klassen i Östersjön?
/Lukas
Hej Lukas. Jag får återkomma till det. Kan inte svara på frågan idag. Mycket nöje med boken. AJ
Hej
Att förneka ubåtar i svenska vatten än idag känns enbart naivt. Jag tycker samtidigt att det är väldigt tragiskt med dessa "mörkare" som Anders skriver om. Sanningen kommer alltid fram.
Jag stör mig också otroligt mycket på dom som enbart väljer att skriva en del av historien men inte den andra, objektivitet saknas.
Se bara under WW2 när man gapade och skrek om malmtransporterna till Tyskarna och transiteringarna, vi var ju neutrala. Ja men hur många vet om att vi skeppade malm även till dom allierade eller att vi ställde upp dom allierades radarstationer i södra Sverige så dom kunde se in över Tyskland eller att vi sköt ner ett antal tyska flyg över svensk mark i södra Sverige.
Varje mynt har två sidor och man måste alltid titta på båda vilket jag tycker Anders gör.
Dom som klagar och opponerar sig kanske man skall syna i sömmarna, för vad har dom att dölja?
Anders fortsätt ditt bra arbete, jag väntar på dina andra böcker redan.
/Patrik
Tack Patrik. Om ingen brydde sig skulle det kännas lönlöst att protestera. Det känns som om vi blir fler för varje dag. Tänk bara att ”kapten klänning” äntligen åkte dit. Hoppas de tar kompisarna med. En modern ”Bordellhärva”. Kommer någon ihåg den? Året var 1976, GW avslöjade i DN då, men står och ljuger om det idag. Han vill väl ha medalj, kan jag tänka. AJ
Hej Anders, och tack för att du är en av alla som håller denna fråga levande. Ubåtsfrågan är något som vi svenskar "bör gå till botten med" om uttrycket tillåts. 😉
En liten fundering angående ditt inlägg bara. Var det inte så att FRA själva har erkänt att den signalspaning som bedrevs mot sovjetiska östersjömarinen i samband med Hårsfjärdenjakten egentligen inte gav några bevis?
Jag har förövrigt precis fått hem ett ex av "Spionen på FRA" och ska börja läsa den (mellan raderna?) ikväll.
Mvh Hawkan