Det är Landsförrädarspåret som Göran Lambertz, GW Persson och Inga-Britt Ahlenius talade om i höstas men ingen vågade säga rakt ut. Det spåret har fått rejält fäste bland landets juridiska experter. Det märkliga kan tyckas, är att vi idag tycker det är ett logiskt spår. Men glöm inte att det bara för några år sedan i stort sett bara talades om Christer Pettersson. När hörde vi om pundaren Christer senast? Landsförrädarspåret är det spår som bara för något år sedan var så känsligt att ingen vågade ta i det, än mindre nämna det. När jag lanserade teorin i min bok LANDSFÖRRÄDAREN förra året (2011) var tystnaden nästan total. I år däremot, när pocketversionen kommit ut och spridningen blivit större, talar alla om det i olika former. Det är bra! För det kan vara rätt spår. Det finns några olika vinklingar av spåret. Några tror på utländsk inblandning i form av Sydafrikanska BOSS, Brittiska MI6 eller Amerikanska CIA, andra tror på inblandning av näringslivet. I boken LANDSFÖRRÄDAREN kombineras dessa olika scenarier. Själv tror jag att mordet till största delen sköttes av svenska operatörer, förmodligen med utländskt stöd. En organisation som var som gjord för sådana Black Ops 1986, var den dåvarande Stay Behind-organisationen AGAG med stöd från Nato/CIA/MI6. Gissningsvis med svenskt stöd av militära underrättelseavdelningen SSI (Sektionen för särskild inhämtning).
Det som saknas i de flesta Palmemordsteorier är ett tillräckligt starkt motiv. Jag tror nämligen att gruppen som planerade och utförde mordet sannolikt hade skydd uppifrån, kanske så högt upp som i högsta militärledningen. Därför går hela Palmeutredningen på tomgång idag av förklarliga skäl. Det går inte att komma längre utan att vrida ut och in på Svea rike. Det finns t o m källor i mitt material som påstår att mordet redan är löst och därefter hemligstämplat med hänsyn till rikets säkerhet. Det skulle förklara den passivitet som vi ser hos utredare och åklagare. Du kan som sagt läsa om hela scenariot i min roman LANDSFÖRRÄDAREN.
Jag kom under min research fram till den logiska slutsatsen att mördarna måste ha haft ett mycket starkt motiv. D v s inte: ”De hatade Palme”, ”De var nazister”, ”De hatade socialdemokratin” etc. Utan något mycket mer konkret och politiskt kontroversiellt.
Det enda motiv som kan ha motiverat polisledningen, Säpo, underrättelsetjänsten och regeringen att lägga hela utredningen på is borde vara det så kallade Landsförrädarspåret (se video). Olof Palme misstänktes sålunda för att vara landsförrädare, eller i ett sådant mentalt påverkat skick att han hotade rikets säkerhet. Hur den mentala påverkan exakt skulle ha sett ut, tänker jag inte gå in på eftersom det finns flera möjliga teorier som alla är till Palmes nackdel. Men låt oss bara konstatera, utan att ta ställning till sanningshalten i påståendet om mental ohälsa, att misstankarna fanns där, både inom säkerhetstjänsterna och kanske även Palmes egen regering. Jag har i flera tidigare inlägg försökt belägga det här: misstankarna om Olof Palme som en misstänkt landsförrädare. Olof Palme planerade att resa till Moskva i april -1986 och träffa Gorbatjov för att med honom bl a diskutera den kärnvapenfria zonen i Skandinavien. Därför faller sannolikhetskalkylen på att det var väst, ex Nato eller USA/CIA/MI6 som initierade mordet. Allt annat är högoddsare.
Om vi jobbar med hypotesen att det rör sig om ett landsförrädarmotiv och att det är förankrat inom underrättelse- och säkerhetstjänsterna i landet eller någon fraktion därav, så finns det en person som sticker ut, nämligen den före detta polisen Carl Gustaf Östling. Han har förekommit i flera tips om mordet och är förhörd av polisen flera gånger. Dessutom finns han relativt grundligt beskriven i Granskningskommissionens rapport SOU 1999:88 kapitel ”Polisspåret” sid 318 som polisman A. Därför finner jag det inte oetiskt att nämna honom vid namn, eftersom det finns en från myndigheter dokumentrad misstanke om att han var inblandad. Granskningskommissionen skriver:
Polisman A var en vapenintresserad och vapenkunnig polis som vid tiden för mordet tjänstgjorde vid Stockholmspolisen, där han arbetade vid Norrmalmspolisens piketstyrka. Kort efter mordet lämnade han sin tjänst för att driva egen verksamhet med vapenhandel, något han påbörjat redan tidigare. Verksamheten bedrevs tillsammans med en f d militär. I den rollen levererade polisman A vapen och skyddsutrustning till polisen, bl a till mordutredningen (Palme) under Hans Holmér. En tid efter mordet anställdes han vid Televerket radio, en anställning han dock inte innehade särskilt lång tid. Hans namn aktualiserades tidigt i utredningen genom ett tips angående vapeninnehav och hans intresse för nazismen. Intresset för polisman A återuppväcktes och kulminerade i samband med uppdagandet av hans inblandning i den insmuggling av buggningsutrustning, som förekom i den s k Ebbe Carlsson-affären. Stora mängder vapen och ammunition togs då i beslag hos A, liksom diverse föremål som tydde på att A sympatiserad med nazismen. (källa SOU 1999:88, Polisspåret)
Det har enligt Granskningskommissionen förekommit åtminstone sex utredningsvändor angående Carl Gustaf Östling och det är sannolikt han som är huvudanledningen till Inga-Britt Ahlenius och Garnskningskommissionens omdöme om att Polisspåret inte utretts tillräckligt. Det som jag tycker gör Polisman A intressant är att han behandlats med silkesvantar av både Säpo och Hans Holmér. Han var exempelvis den som anlitades för att smuggla in buggningsutrustningen till Ebbe Carlssons ”privatutredning” av Palmemordet (se ett tidigare inlägg: https://www.jallai.se/2011/08/ebbe-carlssonaffaren-avslojade-anarki-inom-sapo/). Kan Ebbes och Holmérs intresse för Carl Gustaf Östling vara, att han var en av ledarfigurerna i Aktionsgruppen Arla Gryning, AGAG?
Carl Gustaf Östling var drivande i den militära och Stay Behind-sammanlänkade Stockholms Försvarsskytteförening och var enligt mina källor den som ledde Aktionsgruppen Arla Gryning inom Stockholmspolisen. Han var skjutledare och vapenexpert. Arbetade dessutom under en period, i anslutning till mordet, på Televerket Radio som säkerhetsansvarig. Tullkriminalen fann, under utredningen av smugglingen efter den s k Ebbe Carlssonaffären, under en husrannsakan, den speciella ammunition som mördade Palme, nämligen Winchester Metal Piercing, Tungsten Carbide. En ammunition som är vanlig inom underrättelse- och säkerhetstjänsterna för att den kan skjuta genom skyddsvästar. Östling hade dessutom ett svagt eller inget alibi för mordnatten. Han påstod att han var sjuk efter en operation men han skrevs ut från sjukhuset på morgonen, morddagen, utan anmärkning och sex dagar efter operationen. Det försvagar alibit om det överhuvudtaget är ett godtagbart alibi? Östling kom aldrig tillbaka till sin tjänst inom polisen efter Palmemordet. Han började istället arbeta på Televerket Radio och i december 1986 slutade han även där för att på heltid ägna sig åt sitt privata vapenföretag Strateg Protector. Affärerna hade nämligen börjat gå mycket bra, trots att företagets i princip enda kund vid tillfället var Hans Holmér och Stockholmspolisen! (källa: Inuti Labyrinten sid 629, Poutiainen) I boken Inuti Labyrinten från 1994 ställer sig författarna frågan:
Den gängse visdomen i media har ju varit att Holmér och Ebbe var socialdemokrater med ett brinnande intresse att lösa Palmemordet. / — / Hur kommer det sig att dessa två ”socialdemokrater” och påstådda Palmevänner var så nära lierade med en person som Östling, som hela sitt vuxna liv umgåtts i högerextremistiska och Palmefientliga kretsar? Det är något som inte stämmer här. (källa: Inuti Labyrinten sid 631)
Det kom in ett intressant tips om Östling sommaren 1988. Följande är klippt ur ett brev från den 20/7 1988 från överåklagare Ola Nilsson i Malmö som fått ett telefonsamtal från en polisman på VD 1 vid Norrmalmspolisen. Brevet är delvis maskerat:
Ca ett halvår efter Palmemordet var NN befäl på en radiobil. Han skulle ta en transport från polishuset till amerikanska ambassaden. De som skulle transporteras visade sig vara polisman G och polisman A. Båda var civilklädda, upprymda och nyktra. De sade att de visste vem Palmemördaren var och att det aldrig går att ta reda på mördaren. Detta sades på ett rått sätt. Båda är kända för att hata Palme./…/ NN är orolig för att hans namn kommer ut. Han har tidigare inte tordas berätta. Alla i piketen har haft våldshistorier på fritiden. De är utbildade till jägare i det militära. Man tystar den som ställer upp och berättar. Det har hänt förr. De har goda kontakter i polisledningen/…/På fråga av Ola Nilsson säger NN att kärnan i piketen är bruna till mörkblå. Polisman A och G är värst.”
Den gemensamma nämnaren mellan Östling, Holmer och Ebbe Carlsson stavas: Aktionsgruppen Arla Gryning!
Bakgrund: Mycket talar för att AGAG aktiverades under sjuttiotalet. Ett årtal jag fått är 1974, alltså under Palmes tid som statsminister. Det blev en förlängning/fortsättning på Krigs IB. Några av dem jag kommit i kontakt med i AGAG är födda 1957-58 och borde ha gjort sin militärtjänst runt 1977-78. Carl Gustaf Östling agerade som vi vet hemlig agent åt Ebbe Carlsson och Hans Holmér, då han greps för insmuggling av den hemliga avlyssningsutrustningen som senare kom att benämnas som Ebbe Carlsson-affären. Ebbe och Holmér ingick enligt mina källor båda två i IB-03, vilket var underrättelsetjänstens hemligaste enhet med huvuduppdraget att skydda Sverige om/när en invasion av landet inleddes. Men IB-03 hade även hand om Sveriges inre säkerhet, något som militära IB och SSI enligt svensk grundlag inte fick syssla med. D v s spioneri mot den egna befolkningen. Bland det olagliga ingår också upprättandet av listor på kommunister på svenska arbetsplatser. IB:s krigsorganisation eller Krigs-IB, brukar den kallas, sorterade en tid under Försvarsstabens OP2 (jmf OP5). IB-03 försvinner senare in i det hemliga SSI i början av 1980-talet. IB-03/AGAG var en del av den Nato-ledda Stay Behind organisationen som fanns i samtliga Europas västländer. Även icke-Natoländer som Sverige, Schweitz och Finland. I dessa ”alliansfria” länder var självklart Stay Behind-organisatonen ytterst hemlig, inte bara av sekretesskäl utan också av politiska skäl. Socialdemokratin i dessa länder ville inte skylta med att det fanns ett hemligt Nato-samarbete ifall länderna skulle hamna i krig mot Warszawa-pakten. I dessa förberedelser ingick att Sverige tillät Nato, göra krigsförberedelser i svenska vatten. Exempelvis ubåtsövningar, rekognoscering för krigsuppehållsplatser för Nato-ubåtar och hjälpmedel för navigering. Dessutom det kanske allra viktigaste: bevakningsutrustning mot fientliga WP ubåtar, som avlyssningssystemet SOSUS mm. Du kan läsa mer om det i Landsförrädaren eller i inlägget: https://www.jallai.se/2012/04/amerikansk-sosus-anlaggning-vid-understen-avslojas-i-landsforradaren/
Strax innan mordet lades en proposition från regeringen Palme om att polisen inte längre skulle få ingå i kuppförsvaret, tillika Stay Behind. Något som jag vet väckte upprörda känslor inom Stay Behind, polis- och militärkretsar och användes av Palmes fiender som bränsle för landsförrädarspåret. Lagförslaget genomfördes aldrig av regeringen Ingvar Carlsson efter mordet.
Min bok Landsförrädaren, bygger på tesen att det var Stay Behind-organisationen AGAG, Aktionsgruppen Arla Gryning som användes som utförare av den svarta operationen mot Palme, Eller Black Ops som det heter inom CIA och de västliga underrättelsetjänsterna. Flera socialist- och kommunistledare har eller har misstänkts mördats på det sättet. Bl a Patric Lumumba, men även Aldo Moro och kanske också John F Kennedy. Och visst, det är svårt att tänka sig att det sker i Sverige – eller hur? Men politisk terror sker även här, det vet vi av historien och för att ta ett nära exempel för länge sedan – mordet på Gustav III.
I Black Ops instruktionerna som jag tagit del av, använder man en ledningsgrupp på hög nivå, innehållande några generaler, några på regeringsnivå, FRA, Säpo och underrättelsetjänsten. Inte så krångligt som det låter eftersom dessa personer har för vana att samarbeta på det här sättet exempelvis i frågor som rör kuppförsvar och terroristbekämpning. Sedan anlitas en operationsgrupp I, OP1, med uppdraget att skydda OP2, mördargruppen. Op 1 tror jag var Arla Gryning. En perfekt konstellation att använda, eftersom de är hemliga, vältränade, antikommunister och helt lojala mot Försvarsmakten. Dessutom med en naturlig koppling till Nato och de västliga underrättelse- och säkerhetstjänsterna. Op 2, bestod sannolikt av två eller tre man. Civila, ideellt motiverade och för uppdraget, speciellt utbildade. Anledningen till att Arla Gryning sannolikt inte användes för själva morduppdraget, är att det inte ska gå att spåra mördarna till statsapparaten. Exempelvis använde sig CIA aldrig av egen personal för Black Ops mer än i lednings och planeringsfasen. De båda grupperna, Op 1 och Op 2 ska vara helt skilda från varandra och inte ha någon kontakt. Därför är det inte ens säkert att Arla Gryning visste vem som sköt skotten mot Palme. Op 1s uppdrag var att skydda Op 2 och se till att de inte åkte fast. Men även att förse dem med exempelvis Safe Houses, flyktbilar, vapen och ammunition. Det uppdraget kan Östling och hans grabbar inom Arla Gryning ha haft. Därför är det fel enligt min mening att jaga Arla Gryning. De upplever sig bara ha utfört ett viktigt uppdrag i Nationens och Natos Intresse.
Det fanns en relativt känd amerikansk undersökande journalist med namnet Allan Francovich som bl a gjorde dokumentärer åt BBC. Han avled 1997 då han skulle passera tullen i Houston, USA, i en hjärtattack. Han var då på väg att träffa en av sina källor inom CIA. Francovich hade fått uppgifter från en CIA-källa att Olof Palme mördades genom en s k Black Ops. Beställare av mordet var Natos avdelning SOPS, som under sig hade Natoländernas samtliga företrädare för de militära underrättelsetjänsterna. Faktiskt även Sverige som enligt Francovich uppgiftslämnare representerades av amiral Carl Fredrik Algernon som på den tiden jobbade eller hade jobbat åt underrättelsetjänstens hemligaste enhet SSI/inrikes. Ja, samme Algernon som tog livet av sig, eller mördades ett år efter mordet i tunnelbanan i Stockholm. Vi vet inte vilket. Algernon var som sagt under en tid chef för SSI:s inrikesavdelning som skötte skyddet av rikets inre säkerhet och hade nära CIA/MI6 kontakter. Och som vi vet, vi som kan ämnet: en gång SSI – alltid SSI.
Motivet Nato Sops hade, var enligt Francovich, att man menade att Olof Palme hotade stabiliteten inom Nato. Palme förordade ett kärnvapenfritt Norden och han hade fått med sig Norges statsminister, Gro Harlem Brundtland på sina idéer. Samme Brundtland som Anders Breivik planerade att mörda nyligen. Dessutom stödde Palme Sydafrikas frihetsrörelse ANC med både pengar och vapen och hotade därför ett annat Nato-fäste i Afrika – den sydafrikanska Apartheidregimen. Stay Behind i Sverige hade enligt mina uppgiftslämnare mycket goda kontakter med Stay Behind i Sydafrika. Det tredje ”onda” Palme gjorde var att han enligt Francovich uppgiftslämnare, godkände en leverans av anrikat Uran 235 från svenska lager, till Indien via Bofors. Förmodligen för att Pakistan hade kommit långt i sitt kärnvapenprogram. Indien lyckades senare också bygga upp ett eget kärnvapenprogram och är ett kärnvapenland idag trots USA:s protester och sanktioner mot landet. I utbyte mot svenskt uran 235 köpte Indien mängder av vapen av Bofors vilket är den egentliga grunden till Boforsaffären enligt Francovich teorier. Indien var på den här tiden nära allierad med KGB och Sovjet, om än i hemlighet. Detta enligt uppgifter från bl a KGB avhopparna Gordievsky och Mitrokhin. Det fanns således flera starka motiv att få bort den ”besvärlige” svenske statsministern. Men det starkaste motivet enligt Francovich var att Palme ville förbjuda USA att använda Östersjön, som ubåtsbas. D v s Sosus-anläggningarna skulle bort och det skulle bli slut med Natoubåtar i svenska vatten. En rejäl förskjutning av maktbalansen i Europa och ett dråpslag mot Natos norra flank som Palme och hans kärnvapenfria zon i så fall skulle radera ut. Det fanns även rykten om att Palme skulle förhandla om ett Nato-utträde för de nordiska länderna i utbyte mot att Sovjet gav garantier om att aldrig invadera de nordiska länderna. Liknande avtal som det Kennedy gav, om att inte invadera Kuba, till Sovjetunionen 1962 efter Kubakrisen.Det här har flera säkerhetspolitiska forskare skrivit om och min bedömning är att det på den tiden 1986, var ett tillräckligt starkt motiv för att låta mörda Olof Palme. Så här skriver Francovich i en fransk tidning om ett Natomöte som skulle ha ägt rum i England strax före mordet:
SOPS (Nato) godtar den svenska hållningen som intas av den svenske representanten för ÖB Ljung (Algernon) och av vännerna i Stockholm och menar att frågan om den svenske statsministern får handläggas som ett internt problem för Sverige och skötas av de svenska vännerna, under förutsättning att hotet mot den norra flanken behandlas med framgång. / — / Man beslutar att ledningen av denna operation (Black Ops) sker lokalt och att teknikerna importeras. Fullständig åtskillnad mellan grupperna förutsetts. (källa: Allan Francovich för tidningen L Evenement du Jeudi nr 655 22/5 1997)
Det intressanta med Francovich uppgifter är att han omöjligt kan ha vetat alla turer kring mordet i Sverige. Han hade en ”säker” källa inom CIA som dessutom gav honom kopierade dokument (ev falska). Hur kunde den källan veta exempelvis att en stor del av medlemmarna i Arla Grynings egen skytteförening: Stockholms Försvarsskytteförening på ett eller annat sätt var inblandade i utredningen av mordet genom FMV, FOI och SKL eller att några av medlemmarna jobbade som poliser i det distrikt där Palme mördades och faktiskt var i tjänst vid tiden för mordet. Två av dem var t o m bland de första poliserna på platsen. Vilka som var medlemmar i Arla Gryning har varit hemligt. Hemligt har det även varit att Hans Holmér och Ebbe Carlsson var medlemmar i Stay Behind, sannolikt också deras livvakter och de inblandade i Ebbe Carlssonaffären. Francovich skriver som han gör, eftersom hans uppgiftslämnare berättar det, men han vet inte vad jag/vi vet idag genom mina svenska källor! Francovich skrev följande i sina artiklar:
Det kan konstateras att Hans Holmér tillhörde en parallellorganisation till Nato:s Stay Behind, bestående av poliser, underrättelsefolk och militärer. Vilket borde betyda: Aktionsgruppen Arla Gryning eller Krigs IB/SSI inrikes (min anm).
Jag påstår inte att Arla Gryning är mördare men de hjälpte kanske till på ett eller annat sätt i Nationens Intresse. Ni var soldater och jag tror inte ens ni själva visste vilka som egentligen styrde er. Ni var en extremt lojal och motiverad grupp som ibland beordrades att göra olagliga saker. Det skedde i fler länder än Sverige. Ni gjorde fel 1986 men det finns omständigheter som förklarar ert handlande. Om jag nu vågar skriva så. Men så funkar en elitsoldat!
Åter till Ingvar Carlsson: Den 17 augusti 1995 skrev Kjell-Olof Feldt i DN om polisspåret och hans misstro mot Palmeutredningen. Artikeln hette: ”Vem lita på om inte sina egna” Feldt i DN 1995. Artikeln väckte stor uppmärksamhet, även utanför Sveriges gränser och de flesta medier hängde på med löpsedlar som exempelvis: ”Kjell-Olof Feldt kräver ny granskning av Palmemordet.” TV4 Nyheterna hade på kvällen ett känsligt och avslöjande inslag om polisinblandning i mordet, och dagen efter inslaget kom den stora bomben: Sveriges statsminister Ingvar Carlsson meddelade sin avgång, utan att ge något konkret skäl, mitt i en mandatperiod och utan att ha informerat sina närmaste. Något som han kommit på mitt i natten? Inte ens hans medarbetare på Rosenbad informerades i förväg. Det är förmodligen den märkligaste politiska avgången i svensk politik – dessutom av självaste statsministern med foten i gips den morgonen! Tilläggas ska att det var sommar och semesterstängt i Riksdagen. Bara Palmemordet var på tapeten vid tillfället i och med att bröderna Poutiainens avslöjande bok om mordet (Inuti Labyrinten) kommit ut och kommenterats i positiva ordalag av Kjell-Olof Feldt. Vad visste Kjell-Olof Feldt egentligen om mordet och varför avgick plötsligt Ingvar Carlsson? Misstänkte han möjligen att bubblan skulle spricka till slut? Eller trodde Carlsson att Feldt nu skulle ge igen för att han sparkades ur regeringen några år tidigare. Ge igen genom att berätta! Eller – var han bara rädd? Klockan 01.45 samma natt efter TV4-Nyheterna, gick larmet till Stockholmspolisen att två män, 22 och 25 år gamla setts på taket till Utrikesdepartementet och Rosenbad, bara 20 meter från Ingvar Carlssons bostad, där han låg och sov. Inkräktarna hade krossat ett fönster på UD för att ta sig in. Dagen efter kom en lite märklig dementi om att det rörde sig om två överförfriskade Vattenfestivalbesökare som ville imponera på sina kompisar. Tro´t den som vill…
Läs artikeln i Aftonbladet: Två gripna på taket
Kom igen nu, gubbar! Ni pensionärer på väg mot livets slutstation – BERÄTTA! Snart finns ni inte längre hos oss, och den dagen kommer någon annan att berätta er historia, och kanske någon oppositionspolitiker släpper hemligstämpeln med rättmätigt tolkningsföreträde.
Vänligen, Anders Jallai
EXTRAMATERIAL:
Se inslaget från TV-4 Nyheterna som sannolikt bidrog till att Ingvar Carlsson, dagen efter avgick som statsminister. Behöver vi mer bevis/indicier på att Ingvar Carlsson vet något som han inte vill delge oss – det svenska folket och ägare av makten i vår demokrati. Nu har Finansminister Feldt, kriminalprofessor GW Persson, f d Generaldirektören för Riksrevisionsverket Inga-Britt Ahlenius, f d justitiekansler Lambertz (för en gångs skull!) och hundratals mer eller mindre kända journalister ansett att Palmemordet ska granskas på nytt. Hur mycket behövs det egentligen för att slå hål på bubblan! Eller räcker det att dela ut nya bananer till folket?
”Kjell-Olof Feldt kräver sanningen om Palmemordet i TV4 Nyheterna (1994-08-17)”
http://www.youtube.com/watch?v=OsUjqkcp0Ok
Se min intervju med f d Länspolismästare och Säpochef Olof Frånstedt om Landsförrädarspåret: http://www.youtube.com/watch?v=uK4PV3ERJ6w
Läs mer om Östling i den här artikeln av Expressens Niklas Svensson från 1996: Carl Gustaf Östling Expressen
Kanske gjordes det bästa utredningsarbetet i Palmemordet av SVT Striptease stjärntrio Lars Borgnäs/ Tomas Bresky/ Fredrik Laurin i feb 1996. I programmet kallas Carl Östling för ”polisman Ö”. http://www.youtube.com/
Se också den här utländska dokumentären. Den säger det mesta och bästa om mordet på Olof Palme förutom det egentliga motivet, och återigen: måste all känslig journalistik komma från utlandet? http://youtu.be/9QTYvxlk2yQ
TV-reportage från 1991 av den senaste Augustprisvinnaren Göran Rosenberg: http://youtu.be/ek96jnICRSE
Till sist – när du hinner: Läs eller lyssna på Landsförrädarspåret i romanform: