Anders Jallai

Palme stoppade Nato – Nato stoppade Palme

Brittisk Porpoise klass ubåt 1982 med plats för två miniubåtar DSRV

 

I min bok LANDSFÖRRÄDAREN lanserar jag teorin om att Säkerhetsstaten låg bakom mordet på Olof Palme. Med Säkerhetsstaten menar jag underrättelse- och säkerhetsorganisationerna i landet. Det kan vara FRA, MUST, SÄPO och deras mycket hemliga enheter som varit operativa men de har inte agerat självständigt i den här frågan utan ordern måste ha kommit från annat håll. En fråga som handlade om att Säkerhetsstaten skulle träda in och så att säga fininställa demokratin i landet med ett mord i Rikets intresse.

Atomubåtar besökte den inre svenska skärgården regelbundet under 1980-talet. Det sägs från Nato håll att det gjordes för att öva inför ett krigsläge, testa det svenska försvaret eller kanske leta efter uppehållsplatser i krigstid. Det har inte bara USA:s Försvarsminister 1981-87 Caspar Weinberger vittnat om (SVT2, 7/3-2000), utan även Brittiska Sir John Walker på brittiska militära underrättelse-tjänsten (Associated press, 7/3-2000) och Sir Keith Speed, Brittisk Marinminister (SVT2, 11/4-2000). Olof Palme ville stoppa Natos kärnvapenubåtar från att använda Muskö-basen utanför Stockholm, och Karskrona-basen. Han ville ha ett kärnvapenfritt Skandinavien. Förmodligen var det den avgörande orsaken till att Skuggregeringen eller Deep State som det kallas inom den statsvetenskapliga forskningen, bestämde sig för att neutralisera Palme på det ena eller andra sättet. Om Palme fått bestämma, talar mycket för att Natos norra flank fallit ihop i och med Palmes Moskvabesök 1986. Sannolikt bra för Sverige, Norge och Danmark vid den tidpunkten men en ren katastrof för övriga Natoländer som ex Storbritannien. Palme ville undvika att Skandinavien drogs in i en kommande kärnvapenkonflikt, vilket sannolikt hade varit fallet med det svenska hemliga Natosamarbetet. Det har idag bekräftats av gamla Sovjetiska ledare. Svenska hamnar och flygplatser hade blivit ett Sovjetiskt atombombsmål om ett krig med Nato brutit ut (general Cheremnikh 1994). Det var nämligen helt avgörande för de kärnvapenbestyckade Natoubåtarna att få tillgång till Östersjön och den svenska skärgården för skyl och skydd. Sovjet hade nämligen flyttat sina kärnvapen till små enheter i de Baltiska skogarna och kunde på så sätt nå sina mål före Natos robotar, från sina ubåtar i Atlanten. Sovjet skulle med Palmes förslag om en kärnvapenfri zon i Norden få en förstaslags-kapacitet. Läs mer om det här i mina böcker LANDSFÖRRÄDAREN och NATOAGENTEN.

I efterordet till LANDSFÖRRÄDAREN (pocketversionen) finns uppgifter som journalisten Allan Francovich fick fram om Palmemordet. Han hade en källa inom CIA som arbetat i en hemlig Nato-organisation med namnet ACC/SOPS (Special OPS) som iscensatte så kallade BLACK OPS (dolda operationer) och PSYOPS (psykologiska operationer). Källan inom CIA lämnade över dokument från möten med svenska representanter, bl a amiral Carl-Fredrik Algernon som enligt uppgifter jag har, arbetade på SSI/inrikes under Högkvarterets OP2, operationsavdelning 2, det som idag är Säkerhetstjänsten inom MUST. Algernon deltog i mötet som förmodligen hölls på ACC/SOPS Oslokontor, på uppdrag av ÖB Lennart Ljung sägs det i dokumenten. Läs efterordet här: http://landsförrädaren.se/epilog-till-landsforradaren/ 

Eller hela dokumentet här: ITAC 1

 

Det här dokumentet kom Dagens Nyheter till del 1992 men de valde att inte tro på innehållet vilket jag förstår då det kan vara förfalskat. Mycket tyder däremot på att vissa delar av innehållet kan vara äkta. DN skrev att dokumentet ingick i en desinformationskampanj. Frågan är vem det egentligen var som desinformerade? Dokumenten kom i alla fall inte svenska folket till del 1992 utan har legat hos den gamle DN reportern Olle Alsén i alla år. Min egen teori är att uppgifterna är det som CIA källan själv samlat ihop och sedan sammanställt i form av delvis förfalskade dokument, kanske på uppdrag av KGB eller någon annan organisation. Ungefär så som Ulf Lingärde gjorde med sina uppgifter om mordet vars innehåll är tämligen lika med DN:s källa. Därför ska man vara försiktig med att sprida namn som förekommer både i Lingärdes och DN:s ACC/SOPS dokument, då de kan vara rena gissningar. Jag drar här likheter med vissa polismän som ofta pekas ut på ren hörsägen eller spekulation.

Om vi väljer att tror på de stora dragen i de här teorierna och dokumentens huvudsakliga innehåll, vad betyder det då för Palmemordet? Jo, följande med reservation för att innehållet kan vara falskt: att Nato och de västliga säkerhetstjänsterna gav order om att Olof Palme måste avlägsnas, och det före Moskvabesöket som skulle ske i april 1986. Det var då som det hemliga avtalet om Skandinavien som en kärnvapenfredad zon skulle skrivas på av Olof Palme och Sovjets ledare Gorbatjov. Om inte svenskarna själva tog hand om SPM (Swedish Prime Minister), skulle Nato med sina organ ta hand om det. Det handlade alltså mer eller mindre om en order till den hemliga Nato-medlemen Sverige och det blev ”det andra Sverige” som fick ta hand om det, det s k Deep State. Många försök hade gjorts för att få bort Olof Palme på s k icke fysisk väg men tiden började rinna iväg. Snart var det bara en månad kvar till den fruktade Moskvaresan. Vi kan självklart aldrig med säkerhet veta om Olof Palme skulle skriva på ett avtal och stänga ute Nato från Skandinavien men det var i alla fall vad säkerhetstjänsterna trodde, enligt dokumentet och enligt flera av mina centrala källor fanns det en mötesagenda som innehöll den punkten. Det var det som skulle skaka Sverige i dess grundvalar, som Hans Holmér sa vid ett svagt ögonblick. Hans Holmér nämns även han av Francovich. Han ska ha ingått i en parallell-organisation till organisationen som fått uppdraget att eliminera Palme, nämligen Stay Behind grupperingen AGAG. Aktionsgruppen Arla Gryning. En grupp som förmodligen aktiverades på 1970-talet och hade som huvuduppgift att stoppa kommunismens utbredning i Sverige. De skulle stoppa en svensk s k finlandisering, ett närmande till Moskva och gruppen styrdes av den svenska Säkerhetsstaten, Seurity State, bestående av individer från militärkomplexet med underrättelse- och säkerhetsorganisationerna, näringslivet och betrodda, utvalda individer inom myndigheter. Personer jag möter i den här dolda staten, Deep State, kallar sig ofta för svenska patrioter, vad det nu är…

 

Tage Erlander på hemligt besök hos USA president Truman 1952

 

Kan låta som hieroglyfer idag men inte då på 1980-talet efter U-137 grundstötning 1981 och ständiga ubåtskränkningar i våra inre skärgårdar. Det troliga är att AGAG och Nato även var med och bidrog till en hel del av dessa kränkningar, speciellt de mest djärva, långt inne i exempelvis Hårsfjärden och Musköbasen 1982. Jag kan bli så trött på att en hel generation förts bakom ljuset av dessa välregisserade BLACKOPS/PSYOPS. Men ärligt talat: är inte vi svenskar bra lättlurade? Har svårt att tänka mig att det här fungerat i ett annat västland. Det ska vara Norge i så fall. Vi har en lång tradition av mörkläggningar i Sverige som började på allvar redan efter första världskriget då hela etablissemanget var Tysk-orienterade. Inte minst Säpo och vår militära underrättelsetjänst. Det handlade inte ”bara” om några transiteringar av tyska soldater till Norska fronten under andra världskriget, utan mycket mer. Bl a ett mycket tätt samarbete på underrättelsenivå. Järnmalmen till Hitler var det som syntes. Det andra föregick i största hemlighet. Jag tänkte citera en ledande forskare på området, professor Ola Tunander på Peace and Research Institute Oslo som skriver i en alldeles nyligen publicerad bok: The Dual State: Parapolitics, Carl Schmitt and the National Security Complex (Eric Wilson red., Ashgate 2012)

 

”Det här kapitlet kommer att handla om Sverige. Det kommer att visa att en stat, som ofta anses vara en högst respektabel demokrati, också har en dold, parallell säkerhetsstat, som med Morgenthaus ord kan lägga in sitt veto mot beslut som tas av den vanliga demokratiska staten. Denna dolda stat – Deep State – definierar när ett undantagstillstånd ska uppstå och Säkerhetsstaten – Security State – ska träda in.” (Den tysk-judiske statsvetaren Hans Morgenthau, som framförallt verkade i USA, har av många beskrivits som den moderna statsvetenskapens fader).

”Security state” är en parallell maktstruktur som kan hänvisa till frågan om liv och död, där det fria valet inte längre existerar, d.v.s. det demokratiska valet har ersatts av undantagsprincipens ”nödvändighet”. Begreppet ”Deep State” har sitt ursprung i Turkiet och är i många avseenden överlappande med begreppet ”Security State”, men i fallet ”Deep State” refererar man också till de kriminella aspekterna av denna stat och dess band till beskyddarmakten USA.

 

Med ovan menas att underrättelsetjänsterna (Security State) och Skuggreringarna (Deep State) styr världen, enkelt uttryckt. Precis som min huvudperson Anton Modin säger i böckerna, gärna under påverkan av en och annan rusdryck… Det är alltså en vetenskaplig teori (Morgenthau) att en Skuggregering med sin säkerhetsstat träder in och så att säga fininställer (finetune) den demokratiska processen i landet när det behövs. Kanske inte alltid med lönnmord men sannolikt smutskastningskampanjer i media, ekonomiska fällor, sexfällor och annan utpressning (jmf Toblerone-affären). Frågan är bara vem som beslutar vad som behöver fininställas?  Olof Palme bröt uppenbarligen mot den dolda statens normer i och med att han drev den ortodoxa neutraliteten och ville stänga ute Natoubåtarna etc. Den folkhems-neutralitet som svenska folket trodde att vi redan drev men som Tage Erlander och säkerhetsstaten redan hade undergrävt i slutet av 1940-talet i och med att det hemliga samarbetet med Nato inleddes. Det är därför DC-3:an och händelserna kring den fortfarande är känsliga och till stora delar hemligstämplade. Du och jag ska nämligen inte få tag i den lilla tråd som nystar upp hela garnbollen, d v s den dolda staten.

Sverige var en delad nation redan efter valet 1932 då Per Albin Hanssons folkhemsmodell vann den demokratiska makten i Sverige. Socialdemokraterna drev en neutral utrikes- och säkerhetspolitik, medan Skuggregeringen (Deep State) bestående av näringslivet och militären, behöll sina nära band till Tyskland. Tyskarna beskrev sig själva som en beskyddarmakt till Sverige ända sedan början av 1920-talet. Det kan förklara hur Sverige som nästan enda nation i Europa inte drogs in i andra världskriget. Vi var redan allierade med Tyskland genom vår skuggregering/säkerhetsstat. Det intressanta är hur enkelt vår svenska dolda stat bytte från Tyskland till USA/Nato efter andra världskriget.

 

Gustaf V delar ut Svärdsordern till Hermann Göring för tapperhet i fält 1939. Prins Gustaf Adolf till vänster (vår nuvarande kungs far)

 

Trevlig helg önskar er egen Deep State reporter, Anders Jallai

 

 

Läs två tidigare inlägg om Sveriges Deep State: https://www.jallai.se/2012/04/sveriges-hemliga-skuggregering/

https://www.jallai.se/2012/05/finns-natoagenter-i-sverige/

Läs gärna den här artikeln av forskarna Mats Deland och Daniele Ganser som rör Stay Behinds kopplingar till Palmemordet: Was the Stay Behind Army involved in the murder of Olof Palme? 

Missa inte denna djuplodande artikel i ämnet av Professor Ola Tunander: Democratic State VS Deep State

Call Girl – Bordellaffären – vad hände i verkligheten?

Från filmen Call Girl

 

I dag (9/11) har filmen Call Girl premiär. Jag har sett emot den här filmen och framförallt den här typen av filmer i Sverige på en stor biograf. Ämnet ”bordellhärvan” ligger nära mina egna böcker och är en av det kalla krigets höjdpunkter om jag vågar skriva så. Bordellhärvan handlade nämligen inte ”bara” om maktens män som utnyttjade unga kvinnor. Den handlade om mycket mer – exempelvis sexfällor i underrättelsesyfte och spionaffärer. Det var därför som rikspolischefen Carl Persson skrev en promemoria till regeringen om oron för att vår svenska justitieminister Lennart Geijer deltog i den här verksamheten och kanske var ännu fler ministrar inblandade. Tänk er den affären idag! Justitieministern, en hög kommunalpolitiker, en riksbankschef, en hög chef inom rikspolisstyrelsen, SSI/IB anställda, känd reporter på Expressen och flera kända affärsmän, går på samma bordell på Ruddammsvägen nr 6 i Stockholms innerstad. Shit-pomm-fritt!

Att dessutom Olof Palme pekas ut som sexköpare i filmen gör inte saken sämre. Vilken soppa! Eller hur? Källan till det känsliga utpekandet av Palme är bordellmamman Doris Hopps syster och den fjortonåriga flickan, idag kvinnan Eva Bengtsson som påstås ha blivit sex-utnyttjad. Ingen har väl missat att Mårten Palme har hotat med att stämma filmbolaget om det visar sig att hans far utpekas som pedofil i filmen. Han säger till Aftonbladet:  I filmen ”Call girl” anklagas min far Olof Palme för att mot betalning ha haft sex med en minderårig – så kallad pedofili. Det är ett mycket allvarligt brott och skulle rendera ett långt fängelsestraff. Att ha sex med en fjortonårig flicka är i regel inte pedofili enligt mina kontakter inom polisen. Gränsen för pedofili går vid om flickorna är könsmogna. Det vill säga har utvecklade bröst etc. Alltså rör det sig förmodligen om sex med minderårig.

Jag har fått möjligheten att se bordellhärve-materialet hos Säpo och det ger en hyfsat bra bild över vad som hände. Jag kan direkt säga att jag inte funnit några uppgifter om att Olof Palme skulle ha varit inblandad. Däremot finns andra ministrar beskrivna i materialet och många fler celebriteter. Säpo hade spaning på fastigheterna där bordellverksamheten förekom. Det vill säga, det satt två gubbar i en bil utanför och fotograferade alla som gick in och ut eller så satt de i en anslutande lägenhet/fastighet och gjorde sina iakttagelser. Dessutom kan man se på Säpo-materialet att de hade telefonavlyssning på bordellägenheterna. Men det som jag finner intressantast i utredningsmaterialet är horornas egna vittnesmål. De är ganska detaljerade och i flera fall häpnadsväckande. Jag ska ge några exempel längre fram.

 

Den fjortonåriga call-girlen

 

Det är inte alls som många tror och som det skrivits att tjejerna pekar ut folk till höger och vänster och därmed tappar i trovärdighet. De är relativt diskreta, och bara i några fall vill de gå med på att avslöja sina kunder för polisens förhörsledare. En intressant detalj är att ”kundernas” namn inte fick förekomma i förundersökningsmaterialet, bara horornas. Detta på order av åklagaren. Det står följande:

 

I förundersökningsprotokollet finns endast upptaget namnen på de prostituerade kvinnorna under det att något kundregister icke förekommer, allt enligt direktiv från Chefsåklagare Stig Ö. (Säpoarkivet, Bordelaffären)

 

Anledningen till att jag för några år sedan intresserade mig för det här var inte själva ”skandal-scenerna” utan att affären enligt Säpo rörde rikets säkerhet. Jag hade fått en del detaljer från Säpochefen vid tillfället när det utspelade sig, Olof Frånstedt. Men också researchern Deanne Raucher som researchat Kungaboken och filmen Callgirl men framför allt hennes bok om bordellaffären som heter: Makten, männen, mörkläggningen. En titel som även skulle kunna användas på hela det kalla kriget i Sverige där Palme helt säkert förekom.

I Doris Hopps Call Girl verksamhet, fanns två polska skönheter som misstänktes jobba åt den polska underrättelsetjänsten Z2. Det är själva grunden till Bordellaffären. Dessutom horade sambon till en Överstelöjtnant på det hemliga SSI/IB, samma organisation som bara något år tidigare förekom i den s k IB-affären med Birger Elmér. Jag har god lust att skriva ut namnet på SSI killen och hans sambo, eftersom deras dotter idag är hög chef på Säpo. Men jag behåller den informationen som en liten livförsäkring ”for a rainy day”. Men kopplingen visar än en gång hur små och tajta de här nätverken är i Sverige och är än idag. Hemliga tjänster tilldelas ”nepotistiskt” och går i arv. Precis som jag också beskriver i mina fiction-böcker. Läs här ett utdrag ur Säpoförhören:

 

Förhör har hållits med flickorna som bekräftade att de år 1974 b l a arbetade för Hopp och då var 14 respektive 15 år gamla. De kom att introduceras av en känd radio och TV röst. Hopp har bekräftat att hon haft flera kunder från utländska ambassader. Tre polska kvinnor är identifierade som M (namn borttaget), S (namn borttaget) och R (namn borttaget) varav två, M och S ingick i Doris Hopps absoluta toppskikt. M har haft intima kontakter med förre polske generalkonsuln Jan Gorzelanczyk 260113 som tjänstgjort i Stockholm 19710715 – X1118, först som sport och kulturattaché och sedan december 1972, som generalkonsul. Har tidigare på 1960-talet tjänstgjort på konsulatet i Sydney. S har haft intima kontakter med polske militär-attachen Miroslaw Wojciechowski, identifierad som underrättelseman inom Z2. S har också haft intima kontakter med en numera pensionerad civilingenjör anställd vid FV/flyg (Bo D) i en synnerligen känslig befattning och som oförbehållsamt erkänt sitt förhållande med M men förnekat att han utsatts för någon form av påtryckningar från den prostituerade kvinnans sida. Ulla Britt har berättat att hon väl känner de flickor som betjänat chefsåklagare Stig Ö (Ö är identisk med förundersökningsledaren i målet mot Hopp) men har genom sjukdom och semester varit förhindrad att b l a uppträda vid huvudförhandlingen i Hopp-målet. (Säpoarkivet, Bordelaffären)

fotnot: jag har tagit bort namnen på kvinnorna eftersom en del av dem fortfarande bor i Sverige.

 

Till sist, åter till frågan som de flesta ställer angående filmen Call Girl: Var Olof Palme kund på bordellen? Som jag skrev tidigare så har jag inte funnit något i Säpo-arkivet som styrker det. Men jag vet inte vad som är bortplockat. Vissa känsliga saker rensas ur även det hemliga Säpoarkivet. Dessutom kan det ha blivit ett missförstånd. Palme förekommer inte i materialet som rör bevakningen mot Doris Hopps lokaler men kan ändå ha köpt sexuella tjänster utanför bordellens verksamhet. Vad jag vet så har Eva Bengtsson inte preciserat det. Då finns följaktligen inget material i Bordellaffär-akten eller förundersökningen mot Doris Hopp. Men låt mig ställa en liten mot-fråga utan att lägga några värderingar i just Palmefallet, och speciellt till er som kritiserat mig för att jag skrev att Wikileaksgrundaren Julian Assange kan ha blivit utsatt för en sexfälla iscensatt av vår egen eller annans underrättelsetjänst. Två kvinnor har öppet pekat ut Palme som sexköpare. Julian Assange har som vi vet pekats ut av två anonyma kvinnor. Vad gör Julian Assanges utpekare så mycket trovärdigare än kvinnorna som pekar ut Olof Palme? Kanske rör det sig bara om politisk åskådning, ELLER?

 

vittnet Eva Bengtsson

 

Er tjänare i mörkret, ANDERS JALLAI

 

Läs artikel i Aftonbladet om Mårten Palme: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/article15575590.ab

Läs artikel i Expressen om Call Girl: http://www.expressen.se/nyheter/dokument/unga-flickor-blev-sexutnyttjade-av-eliten-i-samhallet/

Läs ett tidigare inlägg om en Bordellhärva i Storbritannien ungefär samtidigt: https://www.jallai.se/2010/09/underrattelsetjansten-overgar-vart-forstand/

 

Oj, höll på att glömma! Extramatrialet från Säpo:s förhör:

S (namn borttaget) bekräftade sina tidigare lämnade uppgifter, lämnade i förhör 76.05.12. Hon har av ekonomiska skäl varit inblandad i Doris Hops bordellverksamhet från oktober 1975 till januari 1976. Anledningen var att hon behövde pengar till Magnus F (SSI/IB agents namn borttaget) döttrars skolgång på Sigtuna Humanistiska läroverk. Hon bekräftar att hon vid ett tillfälle blivit inbjuden som värdinna till arrangemang, arrangerats av Doris Hopp. Tillsammans 4-5 prostituerade vid ett party med ett flertal ministrar – hade hon intimt umgänge med dåvarande justitieministern. Hon vägrar namnge de övriga männen frånsett Krister W om vilken hon talade förklenande som människa. I övrigt ville hon icke kommentera varken platsen, tidpunkten eller annat kring arrangemangen. Inom Doris Hopps stall fanns det bland de prostituerade absolut diskretion och bland de speciellt uttagna fanns en hederskodex som utgjorde en försäkran om absolut tystnad inför utomstående. Hon tillägger att hon ”skulle kunna fälla regeringen om hon ville”. (Säpoarkivet, Bordellaffären)

 

 

Xtramaterial Special Edition: Dokumentet nedan presenteras för första gången i Sverige (vad jag vet). Det är från Säkerhetspolisens akt om Bordellaffären och föreställer det PM som Rikspolischef Carl Persson skickade till Regeringen. Det har förekommit tidigare i media men då varit censurerat på punkterna 1, 4 och 6. (klicka på bilden för att förstora)

 

Rikspolischef Carl Persson PM

 

Se den här videon om Bordellhärvan med bl a GW Perssons kommentarer:

[youtube]http://youtu.be/7B4nJ30JaaA[/youtube]

Var Hans Holmér psykopat?

Förbannelsen

 

Den frågan ställs i en en ny bok om Hans Holmér, Anna-Marie Åshedens: Förbannelsen. Författaren skriver:

 

”En strålande vacker sommardag 2010 fick jag under en båtutflykt en fråga från en god vän som är åklagare: Stämmer det att Holmér var psykopat?”

 

Åsheden skriver att hon svarade att Holmér naturligtvis inte var någon psykopat. Lite längre fram i boken skriver hon att konspirationsteorierna frodas i åklagarkretsar om att Holmér var psykopat. Jag konstaterar att det märks att Åsheden varit ifrån hetluften ett tag. Hennes retorik är både gammalmodig och genomskinlig, för det är inte speciellt svårt att se vad det är hon vill berätta för oss: nämligen att Holmér gjorde så gott han kunde, och att han blev orättvist uthängd som ensam syndabock, för att Olof Palmes mördare inte kunde gripas. Jag får till och med intrycket att hon vill väcka liv i det gamla PKK-spåret. Hon tycker i sina kommentarer att det visst fanns fog för Holmérs misstankar mot PKK, och det kanske mest uppseendeväckande, är att hon tycker att Holmérs (olagliga) metoder var försvarbara i den viktiga mordutredningen. Problemet med hennes bok är att den istället för att rentvå Holmér, visar på hur fel ute Holmér verkligen var. Den ger också lysande exempel på hur en narcissistisk ledartyp med psykopatiska drag leder sina trupper mot undergången, förmodligen medvetet, ska jag försöka visa.

Låt oss en gång för alla – reda ut PKK spåret först. PKK eller Kurdspåret som det ibland kallades gick ut på att kurderna genom en konspiration mördat Olof Palme. Chefen för Säkerhetspolisen Sven-Åke Hjälmroth nämnde Bröllopssamtalet mindre än två veckor före mordet då han ringde till sin vän (!) Ebbe Carlsson och bad honom köpa en spionbok i Paris och under samtalet droppade informationen om att ett ”bröllop” skulle ske i Stockholm iscensatt av den kurdiska motståndsgruppen PKK. Det samtalet är kanske det mest mystiska i det här spåret. Hjälmroths position var inte operativ utan en ren administrativ tjänst. Samma tjänst som Holmér hade före honom. Varför berättar Säpo:s högste administrativa chef för en förläggare på Bonniers att man avlyssnat PKK och inhämtat information om ett förestående mord? Kanske det mest operativt hemliga man höll på med på Säpo. Det är märkligt i sig men det allra märkligaste är att själva bröllopssamtalet inte alls på något säkert sätt bekräftar att ett mord ska begås i Stockholm, än mindre på statsministern. Det är ett antagande som Säpo gör och senare Holmér, men av det avlyssnade samtalet framgår inga som helst detaljer.

Även om vi antar att det är ett mord man pratar om på Stockholms gator så finns det inget som säger att det ska ske mot Olof Palme. PKK hade tusentals fiender, och betydligt större fiender än Palme, exempelvis den turkiska säkerhetspolisen och CIA. Jag vet också genom en källa i svenska f d PKK att PKK var rejält infiltrerad av KGB vid den här tiden (1986). Vilket  även bekräftats av en KGB-källa jag har. Det visste förstås även Säpo, exempelvis P-G Näss. Därför kan vi med säkerhet dra slutsatsen att Holmér visste det, eftersom han var inblandad i buggningen av PKK. Det leder till slutsatsen: varför skulle PKK mörda Olof Palme av alla människor i världen? Palme ansågs och anses än idag ha varit den mest Sovjetvänliga ledaren i väst. PKK styrdes delvis från Moskva. It makes no sense, eller hur? Men det som allra mest skjuter hål på Holmérs bröllopssamtals-teori är att följande samtal avlyssnades endast två veckor innan mordet. Det avlyssnade samtalet löd:

 

”Under det här året ska ni under alla förhållanden hålla bröllop”. säger Remzi.

”Bröllop?”, säger Ismet.

”En släkting ska ju hålla bröllop.”

”Ska bli, ska bli. Naturligtvis får inte han lämnas över. Det får naturligtvis inte bli bröllop utan oss.”

”Det vill säga om han finns på plats så kan de naturligtvis göra det, eller hur?” säger Remzi.

”Herregud, vi kan ställa till med bröllop på gatan.”

”Hm.”

”Det här bröllopet, ska vi ställa till med det?”

”Naturligtvis, naturligtvis.”

”Det här bröllopet får inte bli kvar. Vi ska ställa till vad som än händer.”

”Naturligtvis, naturligtvis”, säger Remzi.

 

Det här är hela det berömda bröllopssamtalet. Fantastiskt, eller hur? Holmérs djupa analys av det här bandet var enligt Åsheden följande. Jag citerar hennes bok:

 

På Säpo tror man sig veta att detta betyder att PKK planerar ett mord på öppen gata. Detta betyder att Säpo haft föraningar om mordet på Olof Palme några veckor innan det skedde. Det är mycket allvarligt, säger Holmér.

 

Det här låter lite kommissarie Clouseau, tycker jag. På vilka grunder drar Holmér slutsatsen att det rör sig om ett mord på Olof Palme? Åklagare Claes Zeime som var förundersökningsledare i Palmeutredningen, säger följande om Bröllopssamtalet:

”Jag har läst det många gånger, många gånger. Jag tror inte att det med säkerhet går att säga vad de snackar om.”

Om vi gör antagandet att det för det första är ett mord man pratar om. Då kan mordet vara på vilken PKK fiende som helst! PKK hade redan skjutit två avhoppare i Sverige och det mest sannolika skulle i så fall vara att det var ytterligare en avhoppare som skulle skjutas. Men inte nog med det: Det här samtalet kom bara två veckor före mordet på Palme och det sades ”att under det här året (1986) ska det hållas bröllop.” Att från det man droppat idén i telefonsamtalet ovan; till att planera, organisera, förbereda, anskaffa mördare, anlita bevakare och fixa med flykvägar etc inom fjorton dagar är en omöjlighet. Alltså var det inte Palme man pratade om utan någon annan man skulle mörda under 1986, om det överhuvudtaget pratades om ett mord. Om jag gör en sannolikhetskalkyl på det här mellan tumme och pekfinger, får vi följande utfall:

 

1. Sannolikhet för att samtalet handlade om ett mord – 50% (max)

2. Sannolikhet för att mordet skulle ske i Sverige – 50%. Vi är nere i 50% av 50% = 25%

3. Sannolikhet att det var planerat till den 28 feb 1986 – 1/321 del (321 dagar kvar på året från 13/2) = 0,31%

Summa: 25% av 0,31% = 0,0775% Alltså under en promille! (ingen fullständig analys, men ändå)

 

På grundval av det här samtalet är Hans Holmér till 95% säker (Förbannelsen). Man baxnar! Vi talar om 0,0775% risk och Holmér om 95%! Vår procentsats ska egentligen vara betydligt lägre än 0,0775% eftersom det förmodligen är omöjligt att planera ett statsministermord på mindre än två veckor och komma undan med det. Det enda konkreta spår som pekar mot att PKK mördade Palme är det här telefonsamtalet som jag kan läsa ut av Åshedens bok. Om vi inte räknar in följande som hon skriver på sid 175:

 

När de (Palmespanarna) ser att gardinerna dras för i fönstret till den aktuella lägenheten, skärps sinnena. Efter en stund syns fotoblixtar brinna av bakom gardinerna. Spanarna vet att det inte behöver röra sig om en oskyldig fotografering. Det kan också vara så att PKK-gänget prövar en tändning krut med en fotoblixt. Det kallas för att initiera krut. Ytterligare en indikation på att de kan ha något jävelskap på gång, enligt Åsheden.

 

Hmm! Jag är ledsen Ann-Marie Åsheden: men du är med all säkerhet iproppad ”a bunch of shit”, av Hans Holmér. För jag kan inte i min vildaste fantasi tro att vår Länspolismästare och hela Palmeutredningen, inklusive delar av Säpo:s terroristrotel är så bakom flötet som det beskrivs i din bok.

Åklagaren Solveig Riberdahl säger i Förbannelsen att ”Palmeutredningen är det märkligaste jag varit med om.” Som avslutning på PKK spåret vill jag tillägga att jag pratat en del om just PKK spåret med dåvarande operative chefen på Säpo, Per-Göran Näss och han säger att han aldrig för ett ögonblick trott på PKK spåret. Han säger till och med att det är ett planterat spår, och det redan dagarna efter mordet. Smaka på den! Holmér och hans spanare, bl a Hans Wranghult har alltså enligt Näss antingen medvetet eller omedvetet låtit ett extremt tunt skenspår bli till HUVUDSPÅR i Palmeutredningen. Och då ska ni veta att Christer Pettersson-spåret är minst lika tunt.

 

 

Låt oss gripa an boken Förbannelsen med det här avklarat: I boken framkommer det att i stort sett alla Holmérs tidigare vänner, t o m Ebbe Carlsson, vände honom ryggen efter PKK-haveriet. Hans tidigare kollegor, hans närmaste familj som storebror och syster, och även Hans Wranghult. Förre Länspolismästare Wranghult var Holmérs närmaste man i Palmegruppen och han tror inte längre på Holmérs teorier. En märklig och felaktig slutsats som Åsheden gör i sin bok är det generaliserande omdömet att de flesta poliser, anser mordet polisiärt uppklarat. Ett uttalande som inte stämmer längre men kanske gjorde då Åsheden arbetade på DN på 1980-talet. De flesta poliser jag talat med tror inte att det är Christer Pettersson längre. Inte ens Ingemar Krusell är säker. En rejäl miss av Åsheden. Den förste åklagaren i Palmeutredningen, K-G Svensson tror exempelvis att ”det var en lejd mördare”.

Se Ingemar Krusell på SVT: http://youtu.be/7VhUAwi1nxA

 

Tillbaka till frågan om Hans Holmér var psykopat? Palmeåklagare K-G Svenssons omdöme om Holmér beskrivs så här i Åshedens bok:

 

K-G Svensson, den förre åklagaren. 83 år gammal betraktar fortfarande Holmér som mytoman och diktator, och än värre saker.

 

Men är det så enkelt? Att Holmér var en inkompetent galning som bland andra Jan Guillou beskrivit honom som. Jag har nog en helt annan teori. Visst, jag har talat med Holmérs tidigare arbetskamrater och tydligt fått beskrivet att han var: maktfullkomlig, manipulativ, lättretad, lättkränkt och hade svårt med djupare relationer. Det är uppenbarligen psykopatiska drag, men var ska vi dra gränsen mellan psykopat och normal. Holmér hade trots allt en gedigen track-record med mängder av lyckade mörkläggningsoperationer i bagaget och en karriär inom Polisen. Dessutom var han en av Palmes betrodda till en början. Palme gav honom jobbet som Säpochef 1970. Så här säger förre operative Säpochefen Olof Frånstedt angående Holmérs sätt att driva Palmeutredningen:

 

Holmér visste inte vad han höll på med – eller så var det precis det han gjorde.

 

Det senare är min teori efter många års studier av Palmemordet: Holmér visste precis vad han gjorde! Hans uppdrag när det visade sig att mördaren inte fick/kunde gripas med hänsyn till rikets säkerhet, var att mörklägga hela saken. Precis samma arbetsuppgifter som han fått av regeringen vid sjukhusaffären i Göteborg och Bordellaffären på 70-talet. Båda gångerna tillsammans med Ebbe Carlsson.

 

”När socialdemokraternas partistyrelse på måndagkvällen den 3 mars 1986 – tre dagar efter mordet på statsminister Olof Palme – utsåg den dåvarande vice statsministern Ingvar Carlsson till partiordförande väntade två personer i hallen utanför kongressalen i Folkets hus i Stockholm. Den ene var länspolismästare Hans Holmér, den andre var bokförläggaren (Bonniers) Ebbe Carlsson. De var sedan länge nära vänner och båda kände sedan åratal tillbaka den nye statsministern. Det egendomliga var att de tillsammans skulle informera Ingvar Carlsson om läget i mordspaningarna.”

 

Så skrev utrikeskorrespondenten och DN medarbetaren Anders Isaksson på sidan 17 i sin bok ”Ebbe, Mannen som blev en affär.” Vad ville bokförläggare Ebbe Carlsson och Palmeutredaren Hans Holmér diskutera med den blivande statsministern? Ja gissa det den som kan. Säkerligen något rörande Palmemordet men varför var Ebbe Carlsson med? Min gissning är att de berättade för Ingvar Carlsson att mordet tyvärr inte gick att utreda på grund av hänsyn till rikets säkerhet. Därför blev det som det blev – det första utredningsåret.

 

Förre riksåklagaren Magnus Sjöberg tänker ofta på Palmeutredningen. Borde han ha gått till regeringen och slagit näven i bordet? Det som skaver mest inuti Sjöberg är några frågor: Varför lyssnade justitieminister Wickbom och Harald Fälth så mycket på Holmér? Varför hade de så svårt att flytta på honom efter det misslyckade tillslaget (PKK)? Varför trodde de så mycket på kurdspåret? (Åsheden, Förbannelsen sid 269)

 

 

Det är frågor som vi måste försöka besvara idag om vi vill komma vidare med Palmemordet: Varför drev Holmér Palmeutredningen på det sätt han gjorde? Varför hade han fyra livvakter under utredningen? Var han verkligen bara en förvirrad psykopat? Eller var det istället så att de fyra livvakterna var ett tecken på att han anade en vedergällning från KGB och Sovjet? Och var hans egentliga uppgift i Palmeutredningen att skydda nationens- och kanske den återstående familjen Palmes säkerhet?

 

Vänligen, Anders Jallai

 

Läs gärna ett tidigare inlägg om Hans Holmér: https://www.jallai.se/2011/12/vad-gjorde-hans-holmer-kvallen-da-palme-mordades/

 

I veckan avslöjade Expressen att Göran Lambertz (Justitieråd Högsta domstolen) och Inga-Britt Ahlenius ( f d Riksrevisionsverket och FN) kontaktat Palmeutredningen med anledning av bl a min bok Landsförrädaren. Expressen skriver:

Men granskningskommissionens rapport kom redan 1999. Vad är det som har fått dig att agera just nu?

 – Jag har läst en del böcker, dels granskningskommissionens rapport, men också Gunnar Wall, bröderna Poutiainen och Anders Jallai och reagerat. Jag vill inte gå in på detaljer, men de är fler personer än jag som anser att det finns saker som polisen bör göra.

Göran Lambertz refererar således till böckerna ”Mordgåtan Olof Palme”, ”Inuti labyrinten” och spänningsromanen ”Landsförrädaren”. Hur kommer det sig att Inga-Britt Ahlenius och du gör gemensam sak?

 – Hon är också kritisk mot att granskningskommissionens kritik och slutsatser inte tagits på tillräckligt stort allvar.

http://www.expressen.se/nyheter/lambertz-engagerar-sig-i-palmemordet/

 

Läs Landsförrädaren som handlar om Palmemordet.