ANDERS JALLAI

Västtyska ambassaden i Stockholm 1975

SVT sänder i dagarna sin egenproducerade serie Den fjärde mannen efter den andra delen av Leif G. W. Perssons trilogi:

1. Mellan sommarens längtan och vinterns köld, Pirat förlaget 2002.
2. En annan tid ett annat liv, Pirat förlaget 2003.
3. Faller fritt som i en dröm, Albert Bonniers förlag, 2007.

Den intressanta och välskrivna trilogin är uppenbart menad att förklara Palme-mordet och visa Leif G. W. Perssons teori och kunskap om mordet. Det är intressant med tanke på GW:s bakgrund, bland annat som rådgivare på Rikspolisstyrelsen under Rikspolischef Carl Persson och senare professor i kriminologi på RPS.

SVT:s Den fjärde mannen som alltså bygger på den andra delen i trilogin, handlar om ett mord som begåtts i Stockholm 1989. Mordet visar sig ha kopplingar till Västtyska ambassad-dramat 1975 där två tyska ambassadtjänstemän mördades av RAF. Om vi går direkt på pudelns kärna så handlar boken om fyra svenskar som Säpo misstänker har samröre med vänster-terroristgruppen RAF (Röda armé-fraktionen) även känd som Baader Meinhof-ligan. RAF var en av det kalla krigets farligaste terrorgrupper med minst 34 mord på sitt samvete. Senare när Stasiarkiven öppnades framkom det att RAF byggdes upp, utbildades och finansierades av Östtyska STASI. Och det är där vi har själva kärnpunkten i detta drama, åtminstone i den här andra boken i GW:s trilogi. De fyra svenskar som hjälpte RAF att ockupera den Västtyska ambassaden kan med gott samvete misstänkas ha varit svenska Stasi-agenter eller blivande Stasi-agenter. Därför är den här historien känslig än idag och jag väntar med tillförsikt på hur TV-serien avslutas i och med den tredje delen som visas på lördag 3 januari 2015.

En av de fyra som misstänks ha hjälpt till vid ambassadockupationen ska (i serien) bli utnämnd till försvarsminister i Sverige. Säpo får därför uppgiften att göra en bakgrunds-check på henne, det är nämligen en hon. Statsministern vill ha henne som försvarsminister och i del 2 av TV-serien fick vi reda på att Amerikanska ambassaden (CIA) också vill att hon utnämns. Trots hennes bakgrund som terrorist. De tänker nämligen använda hennes ”brokiga” RAF/Stasi-bakgrund till att senare kunna kontrollera eller påverka henne –  d v s ha en hållhake på en svensk Försvarsminister. Det vill göra henne till en CIA-asset. ”Så är det att vara lillebror”, säger den Amerikanska representanten till statsministerns sakkunnige i en scen i filmen. Det är en trovärdigt och intelligent plot, tycker jag.

Innan jag går in på vilka de fyra misstänkta Stasi-agenterna ska föreställa tänker jag kommentera GW:s trilogi. Böckerna gavs ut 2002, 2003 och 2007. Det som slår mig är dels det långa tidsavståndet mellan andra och tredje delen: fyra år. Det logiska hade varit att den tredje delen kom ut ett eller max två år efter den andra delen, alltså 2004/2005, men det tar hela fyra år innan den ges ut 2007. Dessutom, och kanske ännu mer intressant är att GW byter förlag mellan den andra och tredje delen vilket delvis kan förklara tidsglappet, men det kanske fanns fler skäl? Min gissning är att GW får problem med utgivningen av sin tredje del som ju ska knyta ihop trilogin och avslöja Palme-mördarna, vilka GW senare säger är personer som kommer från polisiära och militära säkerhetstjänster. GW byter dessutom från det delägda vänsterinriktade och oberoende förlaget Pirat, där även Jan Guillou huserar, till etablissemangets Albert Bonniers förlag. Albert Bonniers förlag (Bonnier Fakta) där Ebbe Carlsson några år tidigare var chef.

I den första boken Mellan sommaren längtan och vinterns köld berättar GW, delvis mellan raderna, att Sveriges statsminister var CIA-agent i unga år och värvades strax efter andra världskriget. I första boken kommer en amerikansk journalist till Sverige för att skriva om detta scoop men blir mördad, och hans manus blir beslagtaget av Säpo.

Olof Palme som ung

Det jag själv fått reda på är att Palme värvades som CIA asset ca 1948 i USA, bl a på Kenyon College i Ohio där han studerade. Enligt mina uppgiftslämnare så var det en amerikansk professor på Kenyon som blev Olof Palmes kontaktman och mentor i CIA. Denne CIA-professor avslöjades för att vara dubbelagent åt KGB. D v s han hade senare värvats av KGB. Och här har vi den andra Pudel-kärnan. KGB fick alltså med all sannolikhet reda på att Palme värvats av CIA, genom sin agent ”CIA-professorn”. Och vad betyder det? frågar du dig. Jo, att KGB hade den bästa av hållhakar på en svensk socialdemokratisk partiledare: nämligen att partiledaren i hemlighet jobbade eller hade jobbat för CIA! Tänk er den tidningsrubriken 1986, och vad den skulle innebära för Olof Palme personligen och det socialdemokratiska partiet. Här får vi ett vagt motiv för KGB att mörda Palme men ett ännu bättre motiv för den svenska säkerhetstjänsten att oskadliggöra honom – Palme skulle nämligen resa på ett officiellt Moskvabesök för första gången på många år – i april 1986. Där skulle han eventuellt konfronteras med uppgifterna och på så sätt hamna under inflytande av KGB istället för CIA. Jag tror att Palme skulle ha haft svårt att undkomma den påtryckningen.

Den fjärde mannen, SVT-serie i tre delar.

Alltså: Vi har två böcker av G.W. Persson som ligger mycket nära sanningen. Dels den första boken Mellan sommarens längtan och vinterns köld som beskriver den svenska statsministern som en CIA agent, dels en andra bok En annan tid ett annat liv som beskriver fyra svenska Stasi-agenter som på något sätt har med Palmemordet att göra. Åtminstone är det den tolkningen jag gör. Då återstår gissningen: hur göra kopplingen mellan de här två händelserna/böckerna och Palmemordet? Ja, inte vet jag, höll jag på att säga. I den tredje delen Faller fritt som i en dröm så får vi nämligen inga svar. Jo, vi får svaret att en Säpochef ger en polis uppdraget att mörda statsministern eftersom statsministern misstänks för att vara en KGB-agent. Det vi inte får svar på är vad ambassaddramat och den svenska RAF-gruppen har med mordet att göra. Jag gör en vild gissning här att GW:s ursprungliga tredje del gav det riktiga svaret men stoppades av Piratförlaget; alternativt att Bonniers kom med ett saftigt erbjudande till GW att byta förlag och sedan redigera om sin roman. Det med anledning av att etablissemanget, eller varför inte den svenska säkerhetstjänsten vill förhindra att sanningen om Palmemordet kom det svenska folket till del. Här finns utrymme för spekulationer och flera olika möjligheter. Men det faktum att Palme mördades på grund av CIA- och KGB-kopplingarna är ingen högoddsare, och det är vad GW också vill säga oss i sin trilogi.

Åter till SVT:s Den fjärde mannen. Vilka är de fyra misstänkta Stasiagenterna i GW:s bok? Det jag fått höra genom Säpo-källor är att det fanns starka skäl att misstänka de fyra för delaktighet i attentatet mot den Västtyska ambassaden 1975. Dessutom att de fyra tillhörde STASI:s nätverk i Sverige. Men att en viss Säpochef Tore Forsberg motverkat sådana avslöjanden. Han försökte få åklagaren som var P-G Näss att lägga ned målet mot dem. De fyras akter på Säpo har senare också försvunnit eller plockats bort. Det vill säga: det finns skäl att misstänka att någon inom Säpo:s ledning velat skydda dessa fyra terrorister/agenter och det är också det GW:s andra bok ”En annan tid ett annat liv” handlar om. Den handlar om att den fjärde mannen, som i verkligheten är en kvinna, skulle få en minister-post i den svenska regeringen, trots sin bakgrund i RAF. Den här kvinnan lever idag och jobbar på Sveriges Radio som programchef. Historien är alltså fortfarande känslig, där av mitt intresse för hur SVT kommer att knyta ihop historien. Det vi såg i avsnitt två är att de gör den unga Helena Stein (17 år) till ett offer som blivit lurad att samarbeta med RAF (i verkligheten var hon 22 år). Men det som återstår i tredje delen är att lösa mordet på den ”osympatiske” Kjell Göran Ohlsson! Låt oss invänta det tredje avsnittet i serien.

Till sist: tänk er att dessa personer istället tillhört en högerextrem terror-organisation. Vad hade hänt dem då? Skulle de exempelvis fått jobb på Sveriges Radio och TV?

Elle-Kari Höjeberg, SR

De fyras gäng i GW:s andra bok En annan tid ett annat liv är sannolikt följande personer:

1. Sten Welander – F d SVT producenten och programledaren Göran Elwin.

2. Helena Stein – Kanalchef SR P2 Elle-Kari Höjeberg.

3. Theodor Tischler – Tomas Fischer, finansman och tidigare ägare av förlaget Fischer & CO som idag ingår i förlagsgruppen Lind & CO.

4. Kjell Göran Ohlsson, den mördade byrådirektören på SCB, homosexuell –  vet ej hans identitet.

Läs mer om Stasi:s infiltration av RAF och dess kopplingar till Sverige här: http://www.inblick.se/nyheter/2017/06/09/da-terrordomda-nu-samhallstoppar

Länkar o källor till inlägget: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2938&grupp=21081&artikel=5974236

http://www.resume.se/nyheter/media/2014/09/24/sr-chef-pekas-ut-som-terrorist/?utm_source=apsis-anp-3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified

http://www.svtplay.se/video/2553278/den-fjarde-mannen/avsnitt-1

I boken ”STASI – The untold story of the East German Secret Police” av John O Kohler, berättas det om kopplingen mellan RAF och STASI. Vittnesmål från RAF berättar att medlemmar utbildades i hemliga läger bland annat i Jemen och på en hemlig STASI bas med namnet OBJEKT 74 i Briesen i Östtyskland. Där tränades de av STASI-specialister i hanterandet av Heckler & Koch maskingevär G3, AK-47 och Smith & Wesson .357 Magnum revolver. Dessutom fick några av dem utbildning i att använda det ryska raketgeväret RPG-7 med vilken RAF senare mördade Deutche Bank chefen Alfred Herrhausen 1989. Förutom vapenträning så utbildades terroristerna i allmänna underrättelsetekniker och skydd. D v s de utbildades till hemliga Stasi-agenter och mördare.

God fortsättning, önskar Anders Jallai.